Riskkonsumtion av alkohol bland unga kvinnor och framtida risk för ångest- och depressionssjukdom

(Young women’s risk drinking as a predictor of depression and anxiety)

   
Ansvarig forskare:  Hildur Gunnarsdottir, Fil.dr. Mobil: 0705323037, E-post: 
Organisation: NU-akademin Väst, Högskolan Väst i samarbete med Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet.
Medarbetare: Huvudansvarig WAG-projektet: Gunnel Hensing, professor enheten för Socialmedicin och Epidemiologi, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet. Medforskare: Junmei Miao Jonasson, docent; Robin Fornazar, Fil. kand.; Jesper Löve, Fil.dr; Fredrik Spak, docent, samtliga verksamma vid enheten för Socialmedicin och Epidemiologi, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet och Margda Waern, professor sektionen för psykiatri och neurokemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Projektperiod:  2015 – 2016


Bakgrund

Den aktuella studien är en del av projektet Women and Alcohol in Gothenburg (WAG), ett longitudinellt forskningsprojekt som studerar alkoholvanor och problem med alkohol bland kvinnor med fokus på förlopp, orsaker och konsekvenser. Första datainsamlingen för WAG gjordes 1986 i form av en screeningenkät. Första datainsamling med personliga intervjuer gjordes 1990 därefter 1995, 2000 och den fjärde avslutades i juni 2015. Hittills har åtta avhandlingar skrivits baserade på datamaterial från WAG och ett flertal vetenskapliga artiklar har blivit publicerade nationellt och internationellt. 

Kvinnors alkoholkonsumtion har ökat kraftigt de senaste 15 åren och alkoholvanorna har förändrats. Det har blivit vanligare att kvinnor även dricker alkohol mitt i veckan och inte enbart till fest och unga kvinnor är de som dricker mest. Alkohol har effekter på hälsa och välbefinnande både kort- och långsiktigt och WAG ger unika möjligheter att undersöka eventuella långsiktiga konsekvenser av riskfylld alkoholkonsumtion.  

Syfte och frågeställningar

Syftet med den aktuella studien är att undersöka sambandet mellan unga kvinnors riskbruk av alkohol och framtida ångest- och depressionssjukdom samt huruvida sambandet modifieras av kvinnornas socioekonomiska status.

Metodansats

Studien är en prospektiv, longitudinell socialepidemiologisk studie.

pqtl}z5o}vviz{lw||qzHp%v5{muiqt|wB&muui5jmzouivH%vozmoqwv5{mmuui5jmzouivH%vozmoqwv5{muiqt|wB{%vmv5s%ytmvH%vozmoqwv5{m{%vmv5s%ytmvH%vozmoqwv5{muiqt|wB{%vmv5s%ytmvH%vozmoqwv5{m{%vmv5s%ytmvH%vozmoqwv5{m