First single responder – en prehospital vårdenhet på försök

                                          
Ansvarig forskare: 
Eric Carlström, professor
Mobil: 070 2738126
E-post: 

Läs hela rapporten

Vetenskaplig artikel: The first single responders in Sweden – Evaluation of a pre-hospital single staffed unit 

Organisation: NU-akademin Väst, Högskolan Väst  
Projektperiod:  2013 – 2014                         


Bakgrund

Väntetider på ambulans kan vara en avgörande faktor när det gäller bedömning, behandling och reduktion av skador vid akuta sjukdomar och olyckshändelser. På grund av långa och i vissa fall ökande väntetider prövas alternativa modeller av ambulanssjukvård. I detta projekt studeras ”first single responder” (FSR) som inrättades på försök 2013 i Lilla Edets kommun i Västra Götalandsregionen (VGR). Det innebar i praktiken att en erfaren sjuksköterska åkte på uppdrag i en larmbil och att samtidigt larmades ambulans enligt tidigare rutiner. Varje FSR-uppdrag var ett så kallat dubbeluppdrag som involverade två mobila enheter.

Bakgrunden till att verksamheten initierades var att VGR:s måltal för responstid av ambulans inte uppfylldes. Ett av dessa måltal var att mediantiden vid prio 1 uppdrag från mottagande av 112-samtal till ”ankomst till patient” skulle understiga 12 minuter. Genomsnittet för hela VGR var cirka 13.5 minuter men med variation från 12.5 minuter i det område som täcktes av Sahlgrenska universitetssjukhuset till 14.8 minuter i NU-sjukvårdens område. Inom NU-sjukvården var väntetiden som högst i Lilla Edets kommun med drygt 25 minuter.

Syfte och frågeställningar

Förändras väntetiden för att nå patient vid införande av en ”first single responder” modell? 

Hur påverkas relationen mellan larmsamtal och genomförda ambulansuppdrag enligt gängse rutiner?

Vilka konsekvenser får införande av en ”first single responder” modell på arbetsmiljön?

Metodansats

Såväl kvantitativa som kvalitativa data har samlats in. Kvantitativa data baseras på uppgifter från Ambulink, Qlik View och enkätdata. Den kvalitativa delen bygger på individuella intervjuer och öppna frågor från enkäten. Resultaten från försökskommunen har jämförts med motsvarande uppgifter från jämförbar kommun. 

Erfaren ambulanspersonal, totalt åtta respondenter inkluderades i studien. Frågeinstrumentet utarbetades utifrån dimensionerna funktion, effekt, konsekvens och arbetstillfredsställelse.

Resultat

Resultaten visar att ”first single responder” (FSR) förbättrat resultaten i det område där försöket pågått. Målet, att det ska ta högst 12 minuter mellan 112-samtalet och ”ankomst till patient”, sänktes från 26 till mindre än 13 minuter. Ett annat resultat från FSR-försöket i Lilla Edet var att många ambulansuppdrag kunde avbrytas till följd av FSR:s insats (139 av 396). Det innebar att en väsentlig andel ambulanstid frigjordes.

Ambulanspersonalen berättade genomgående att de blev väl bemötta och uppskattade av patienter och deras anhöriga, inte minst när de kunde arrangera alternativ till ett sjukhusbesök. Ensamarbetet uppfattades inte som något arbetsmiljöproblem. Det man däremot saknade var stöd från chefer, inflytande i arbetet och kompetensutveckling. 

 mzqk5kizt{|zwuHo}5{muiqt|wB&muui5jmzouivH%vozmoqwv5{mmuui5jmzouivH%vozmoqwv5{muiqt|wB{%vmv5s%ytmvH%vozmoqwv5{m{%vmv5s%ytmvH%vozmoqwv5{muiqt|wB{%vmv5s%ytmvH%vozmoqwv5{m{%vmv5s%ytmvH%vozmoqwv5{m